Brocken är det högsta berget i bergskedjan Harz med en höjd av 1141 meter över havet. Här byggdes världens första tv-torn 1937. Eftersom gränsen mellan öst och väst gick i närheten kunde man härifrån under kalla kriget avlyssna teletrafiken i väst. Idag är området klassat som nationalpark. Det är också ett populärt område för vandringar.
Tufft klimat
Vi läste att Brocken har dimma 300 dagar per år. Vi hade tur och lyckades pricka in en av de 60 dagarna. Eftersom vi befinner oss över trädgränsen är klimatet tufft med kyla och blåst. Halva är det snö. Brocken kallas i folkmun Blocksberg eftersom det består av stora stenblock som inlandsisen har flyttat hit.
Bland de stora stenblocken finns här ett kvarvarande istidsklimat, med en sällsynt flora och fauna. Nordisk fladdermus (Eptesicus nilssoni) och näbbmusarten Sorex alpinus har överlevt sedan senaste istiden.
Vänort till Blåkulla?
I gammal folktro ansågs häxorna träffas här på valborgsmässoafton för att ha årsfest, men även andra berg i Tyskland ansågs också kunna ha samma funktion.
Med ångtåg i reguljär trafik
I det forna DDR var man försiktig med investeringar. Man underhöll hellre det man hade. I Harz finns därför ett 140 km långt smalspårsnät med spårvidden 1 meter bevarat och i reguljär trafik. Det finns tre olika bansystem som är sammanbyggda och drivs sedan 1993 av Harzer Schmalspurbahnen GmbH, HSB. Tidigare drevs järnvägen av det Östtyska Deutsche Reichsbahn, DR. Vissa sträckor drivs med välskötta ånglok, medan övriga delar har dieselmotorvagnar.
- Brockenbahn
- Harzquerbahn
- Selketalbahn
Vi tog plats och strax drog ångtåget iväg med ett pysande och rykande. Det går i ungefär 40 km/h och sträckan upp till Brocken tar 2,5 timmar att avverka. Lokföraren parerade elegant för lövhalkan. Vagnarna har öppna plattformar och möjligheterna till fotografering är goda. Även längs banan fotograferas och vinkas det.
Vi hade inte tagit med oss fika men hoppas på att hitta ett fik på toppen och det var inget problem. Det fanns till och med ett hotell. Eftersom det är nationalpark får man enbart gå på iordninggjorda vägar och runt toppen finns en promenadväg och den var (nästan) lagom för att hinna med tåget tillbaka. Vi hann i alla fall med. Annars går det flera tåg så det hade inte varit någon panik. Och kaffe och även lunch fanns ju.
Granbarkborren
Torra somrar, klimatförändring och storskaligt skogsbruk med kalhyggen har minskat granens motståndskraft mot granbarkborren. Stora ytor med gran har insekten avverkat. På många ytor är veden bortforslad, men i det som är nationalpark ligger veden kvar som plockepinn. Olika projekt med återplantering pågår men det kommer att ta tid att återställa allt.
